Ta omgivningen i beaktande

• Ledande belysning
• Färger och kontraster
• Övrigt
• Ljudmiljön
• Ljudkällor som guidar
• Dofter
• Utställaren
• Namnlappar

Genom hur omgivningen planeras och hur den förverkligas kan vi påverka hur lätt det är att röra sig där och att visualisera den. Att ta saker i beaktande förbättrar funktionen för oss alla.

Omgivningens visualisering är samverkan mellan färger, ljus, kontrast, ytornas material, akustiska förhållanden, ljudkällor, inredning samt lukter och dofter. Allt detta ger en upplevelse av behaglighet.

Man kan påverka utrymmenas tydlighet genom materialanvändningen och placeringen av möblerna. Bländande ytor, speglar och genomskinliga glasytor kan göra det svårare att visualisera utrymmet.

Belysning

Förutom den allmänna belysningen bör man ta punktbelysningens inverkan i beaktande. Viktigt när det gäller belysningen är att den är tillräcklig, väl riktad och att det finns skillnader i ljusstyrka och nyanser.

Förhindra bländning.

Man bör undvika att rikta ljuset direkt mot ögonen. Även kraftiga ljusreflexer t.ex. från blanka golvytor eller en tavlas glasyta är bländande.

Med hjälp av indirekt ljus som reflekteras från en vägg eller taket kan man förbättra omgivningens allmänna belysning och jämna ut skillnaden i belysningen. Man kan även reducera reflexer med hjälp av brutna färger och matta ytor.

Lampor eller fönster kan orsaka reflexer som gör det svårare att avläsa bildskärmen. Detta kan undvikas exempelvis genom indirekt belysning, persienner och gardiner.

Lampgrupper eller enskilda lampor måste också kunna användas separat. I olika utrymmen krävs olika slags belysning, det vill säga utrymmena kan vara olika. Belysningens inställningsmöjligheter gör det möjligt att använda belysningen beroende på situationen.

Meningen med belysningen är att skapa trivsel. Exempelvis lampor som ger ljus både uppåt och nedåt skapar stämning. Alltför kraftig belysning kan sudda ut skuggor och göra det svårare att se nivåskillnaderna.

Ledande belysning

Med bländfria lampor, lamprader och −linjer kan man underlätta rörligheten. En lamprad i taket, på väggen eller räcket i en trappa guidar där man rör sig. Även ett belyst konstverk kan fungera som ledfyr.

Med hjälp av en lågmäld allmän belysning som inte bländar kan man skapa en stilfull och lätt visualiseringsbar omgivning.

Det gäller både för inom− och utomhusutrymmen. Förutom punktbelysningen är den allmänna belysningen nödvändig för att undvika kraftiga belysningsvariationer. Korsningar och området framför dörrar bör vara tillräckligt belysta.

Ljuset från kraftiga lampor som är nedsänkta i marken eller golvet kan vara bländande. Man bör också vara försiktig med användning av strålkastare.

Färger och kontraster

Goda kontraster som gör det lättare att skilja objekten från varandra hjälper till vid visualiseringen av utrymmet. Kontraster uppstår beroende på hur färger och belysning används. Med hjälp av dem skapas en behaglig och fungerande omgivning. Det är svårt att visualisera ett utrymme med för låga kontraster.

Vad bör man separera med belysning eller färger?

Golvet separeras från väggen antingen med olika färger eller med en åtskiljande golvlist.

Ena kanten av en korridor kan belysas med lampor nära väggen som reflekterar ljuset indirekt, vilket ger väggarna en kontrastskillnad.

Dörrar bör separeras från väggen med hjälp av golvlister eller dörrens färg, vilka skapar kontrast till väggen. Även handtaget bör urskilja sig från dörren.

Trappor bör urskilja sig från omgivningen. I trappornas övre och nedre ände, framför det första trappsteget och på avsatsen efter det sista trappsteget, skapas en zon som varnar för trappan med hjälp av färger. Om denna zon har ett avvikande ytmaterial är det också lättare att identifiera den. Likaså bör trappornas framkant förses med en bromsande kontrastremsa.

Övrigt

Pelare, räcken, möbler och så vidare bör urskilja sig mot sin bakgrund, exempelvis mörkt mot ljust eller tvärt om.

För att man inte ska kollidera med öppna dörrar bör de öppna sig inåt, speciellt i korridors− och vestibulutrymmen. Små rum, så som toaletter kan däremot avvika från denna regel och bör därför gärna också utrustas med en dörrstängare.

Räcken på båda sidorna i trappor gör det lättare att röra sig i dem.

Genom möblernas placering och med mattor kan man underlätta orienteringen inomhus.

Ljudmiljön

Försök förhindra onödiga oljud. De kan reduceras exempelvis genom valet av ytornas material och möbler.

Ljudkällor som guidar

Som orientering kan man använda olika ljudkällor som ljudfyrar.

Ljudfyren kan vara ett en klickande eller pipande apparat. Ljudet kan vara ett naturljud, exempelvis en bäcks porlande eller fågelsång.

Dofter

Även med dofter kan man guida. Men på så sätt att varierande känslighet för dofter tas i beaktande. Exempelvis doften av läcker mat eller kaffe kan leda hur man rör sig.

Utställaren

Skapa inte en väggprydnad, utan se till att objektet urskiljer sig från väggen, exempelvis genom inramningen.

Ett område som är inhägnat för att man inte ska beträda det, är det bra att också separera det med hjälp av ytmaterialet, t.ex. en matta eller ett halkskyddsband, så att upphöjningen känns både med foten och med den vita käppen.

Namnlappar

Namnlappen som finns bredvid verket är av betydelse:
− Med hjälp av verkets nummer som även finns i förteckningen över de utställda verken kan man återvända till en intressant tavla.
− Verkets eller verkseriens namn
− Konstnärens namn
− Teknik
− Storlek
− Årtal

Om en stor mängd verk är utställda kan det också finnas en utställningskarta.

− Namnlappen bör alltid placeras på samma plats.

− En tydlig och tillräckligt stor font, annars blir besökarnas minnesbild: ”En bra utställning, men de där namnlapparna var verkligen besvärliga”. Ska det vara ditt budskap?